Julen firades i Bogotá med bror, svägerska och brorssonen. Vi lyckades få till lite av ett svenskt julbord. Hade tagit med mig lite sill, kaviar mm från Sverige. Och såklart en del svenskt godis och choklad… Köttbullar trillades, Jansons (fast utan ansjovis. Alltså en helt vanlig potatisgratäng egentligen…) Brorsan hade t om Karl Bertil Jonssons jul på datorn som vi tittade på efter julklappsutdelningen. Det blev en mysig julafton!
Dagarna innan nyårsafton tryckte vi in alla med respektive packning i den lilla bilen och åkte söderut. Till Girardot. Där svägerskan är uppvuxen. Efter bara någon timma i bilen började den ljumma luften strömma in genom fönstret. Vi var på väg till ett helt annat klimat. Det var en märklig kontrast att kliva in i bilen i Bogotá där det var lite kyligt och på kvällen öppna bildörren och känna varm, säkert 30 grader, fuktig luft slå emot mig. Men så härligt!
Följande dagar spenderades i sakta mak vid poolen eller i hängmattan under mangoträden med en bok. Det enda avbrottet som störde dessa sysslor var när det var dags för lunch.
Min spanska har satts på prov under vistelsen i Girardot. Herrn i huset var en pratglad person och tog på sig uppgiften att lära mig ett och annat. Det stora samtalsämnet var hans konst. Eller frukt. Och tack vare sekreteraren på spanskaskolan hade jag ju faktiskt en chans att hänga med när det gällde frukten. Noga och långsamt betonade han stavelserna. De andra skrattade lite åt hans försök att få mig att förstå. Men faktum är att jag kom in i språket på ett helt annat sätt. Just för att han pratade långsamt. En annan person som också lärt mig massor är svägerskans dotter. Hon är 12 år och håller på att lära sig engelska. Så med hjälp av både engelska och spanska lyckades vi konversera och samtidigt lära oss båda två. Smart.
